I forlængelse af konferensen ”Medicinhistoria idag” i Stockholm den 22. august 2005 har arrangørerne udsendt følgende fortegnelse over deltagernes igangværende medicinhistoriske projekter. En del af dem vedrører biomedicinens nutidshistorie, så jeg vedlægger hele listen.
Annika Berg, doktorand, idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet
Avhandlingsprojekt: Hemmet, Samhället, Världen: Signe och Axel Höjers gemensamma livsprojekt 1920-1960.
Avhandlingsrelaterade forskningsintressen:
– ”Kamratäktenskap” och samarbete (i mitt specifika fall inom hälsovård, medicinsk vetenskap och socialpolitik.)
– Familjepolitik, barnhälsovård och folkhälsa ur ett makt- och genusperspektiv. Eller med andra ord medicinen, som vetenskap och praktik, i dess roll som auktoritativ skapare och förstärkare av uppfattningar om manligt/kvinnligt, sjukt/friskt, moder-skap, föräldraroller etc.
– De ideologier kring vilka det sekulära, efterkoloniala internationella biståndet, särskilt det medicinska, växte fram.
______________________________________
Anders Berge, professor, historiska inst., Stockholms universitet
Jag arbetar med en bok om den sjukvård fattigvården bedrev i egen regi under första hälften av 1900-talet i Sverige. Sjukvårdssystemet undersöks med inriktning på att klargöra vilken roll fattigvårdens inrättningar för kropps- och sinnessjuka spelade i detta. Försöken att integrera fattigvårdens sjukvård i det gemensamma sjukvårdssystemet studeras. I en avslutande del undersöks sjukavdelningarnas resurser, organisering och verksamhet. Fokus ligger här på sinnessjukvården. Min övergripande fråga är om fattigvårdens sjukvård var en sämre klass av vård. Jag vill infoga den i en karakteristik av en klassordning i konsumtionen av sjukvård, vilken bestod i att vård inte gavs på lika utan på olika villkor. Med hjälp av kvalitetskriterier jämförs fattigvårdens sinnessjukavdelningar med varandra och samtidigt med motsvarande vårdinrättningar med landsting eller enskilda som huvudmän.
_______________________________________
Maria Björk, doktorand, idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet
Sammanfattning – forskningsintressen och områden. Ett övergripande intresseområde är sjukdomspanoramat under 1900-talet. Arbetar sedan den 1 januari 2005 med en avhandling som går under arbetsnamnet ”Diagnos okänd: Kvinnors sjukdomskänsla och medicinsk diagnosticering 1950-1980”. Syftet är att studera diffusa och svårmätbara symtom av typen trötthet, värk och oro/ångest-känslor hos kvinnor under perioden, för att undersöka hur dessa symtom tolkades och uppfattades under en period som förefaller sakna diagnoser att ringa in dem.
Mina forskningsintressen omfattar därmed dels diagnosticeringsprocesser och legitimering av sjukdomskänsla i ett större perspektiv, främst under 1900-talet. Har också i anslutning till avhandlingsarbetet kommit att intressera mig för socialpolitik, medicinsk professionalisering och omdiskuterade diagnoser (t. ex. fibromyalgi, utbrändhet/utmattningsdepression, elöverkänslighet).
Ett annat intresseområde handlar om självdestruktivitet hos unga kvinnor, främst ätstörningsdiagnoser och självskadebeteenden, som både patologiserade och kommersialiserade fenomen.
__________________________________
Gina Dahl, IKRR, Universitetet i Bergen
Sommeren 2000, cand mag. i religionsvitenskap.
2003-2006, universitetsstipendiat ved Seksjon for religionsvitenskap, IKRR (institutt for klassisk, russisk og religionsvitenskap), Universitetet i Bergen.
Avhandlingen tar for seg bokspredning i Norge blant overklassen (leger, geistlige) i perioden 1650-1750. Her ser jeg spesielt på hva slags medisinsk litteratur som kom til Norge i den gitte perioden. Jeg er spesielt interessert i litteratur relatert til magisk-alkymistisk, medisinsk praksis, og å kartlegge denne. Har skrevet diverse artikler om forekomster av for eksempel alkymistisk litteratur i Norge.
Andre interesse- og publikasjons områder; tidlig moderne geologi (jordhistorie), tidlig moderne vitenskap generelt, spesielt med fokus på perioden 1600-1750.
________________________________________________
Karin Dirke, FD, idéhistoria, Stockholms universitet
Min forskning rör framför allt människans förhållande till djuren. Avhandlingen handlade om den svenska djurskyddsrörelsens uppkomst och etablering och behandlade bland annat den så kallade vivisektionsdebatten där djurvännerna kritiserade såväl försöksdjurshanteringen som läkarvetenskapen i stort. Min nuvarande forskning handlar om den svenska entomologin och dess förhållande till antropomorfismen runt förra sekelskiftet. Frågor ställs om hur ord som arbetare, slav, honor och hanar får betydelse i skildringar av insekter och deras samhällen. Syftet är att belysa dels hur entomologin förhåller sig till andra vetenskapliga diskussioner i samtiden (som till exempel darwinismen och den begynnande disciplinen etologi) och dels att undersöka hur samtidens värderingar styr den vetenskapliga prosan. I min undervisning har jag bland annat deltagit i utvecklandet av en kurs om Kroppens idéhistoria.
__________________________________
Motzi Eklöf, FD, IHS, tema hälsa, Linköpings universitet
Huvudsakligt forskningsintresse är gränsdragningsprocesser på hälso- och sjukvårdens område: mellan vetenskapliga traditioner, praktiska verksamheter, yrkesgrupper och andra aktörer som politiker och patienter. Det inkluderar studier av hur centrala begrepp – som medicin, vetenskaplighet, kvacksalveri etc. – formas och används av olika aktörer och vilken betydelse terminologin har för gränserna på hälso- och sjukvårdens område. Studier bedrivs inom områden som läkaretik, yrkeshistoria, patienterfarenheter, medicinkritik, hälsorörelser och alternativ och komplementär medicin i såväl historiskt som nutida perspektiv. Aktuella projekt gäller aspekter av homeopatins historia i Sverige, svensk-schweiziska behandlingsförbindelser avseende kurorter och hälsokost, samt svenska läkare och den ”farmakologiska revolutionen”.
________________________________
Agneta Emanuelsson Blanck, FD, forskare vid inst. för ekonomisk historia, Uppsala universitet
är historiker och har framför allt forskat om vårdhistoria, speciellt den kvinniga vårdpersonalens yrkesutveckling och kompetensstrider. Efter avhandlingen ”Pionjärer i vitt. Professionella och fackliga strategier bland svenska sjuksköterskor och sjukvårdsbiträden, 1850-1939” (Stockholm, 1990) har jag framför allt forskat om distriktssköterskeorganisationens tillkomst och utveckling mellan 1920- 40-talet samt undersköterskekårens förändrade ställning i arbetsorganisationen på sjukhus under 1900-talets andra hälft. För närvarande är jag mest intresserad av förhållandet mellan politiska reformer och professionella intressen inom svensk sjukvård under 1900-talets första hälft.
_______________________________________
Kristina Engwall, FD, Inst. för Framtidsstudier, Stockholm
Disputerade i historia vid Örebro universitet år 2001. Min forskning har handlat om sinnesslövård under 1900-talet och i synnerhet om villkoren för sinnesslöa kvinnor och hur den samhälleliga rädslan för sinnesslöa kvinnors sexualitet bidrog till åtgärder som institutionalisering, äktenskapsförbud och sterilisering. ag har också gjort en studie om singelskap som bygger på intervjuer, enkäter, kontaktannonser och veckotidningsmaterial. Just nu arbetar jag med ett projekt om frivillig barnlöshet som i huvudsak kommer att grunda sig på intervjuer. Båda dessa studier ingår i ett större mångvetenskapligt projekt om det uppskjutna barnafödandet.
___________________________________________
Staffan Förhammar, docent, ISAK, Linköpings universitet
1. Socialpolitik
2. Handikappolitik
3. Hälsopolitik
Mitt forskningsintresse omfattar både privata och offentliga aktörer och i
fokus står framför allt frågor kring identiteter, identifikationer, idéer,
normer, värderingar och attityder.
______________________________________
Suzanne Gieser, FD (gieser@telia.com)
Jag har sedan 2001 arbetat i ett forskningsprojekt rörande mottagandet av den dynamiska psykologin i Sverige. Det har resulterat i två fokus, det ena behandlar försöken att organisera psykoterapin i Sverige och ge den status som egen disciplin. Den delen av forskningen är i sitt slutskede och ett nästan färdigt manuskript föreligger med den preliminära titeln: Poul Bjerre och psykoterapiutbildningens förhistoria i Sverige. Den andra delen av min forskning behandlar det tidiga mottagandet av psykodynamiska idéer bland Sveriges första akademiskt utbildade kvinnor, företrädesvis Lydia Wahlström, Emilia Fogelklou och Anita Nathorst och hur detta påverkade deras världsbild och yrkesinriktning. En röd tråd är bl.a. att alla tre hade starka band till religion och teologi, och att mötet med djuppsykologin för dem fick karaktär av existentiell kris och omvändelse. Men det blir också tydligt att det var kvinnorna som i olika institutionella sammanhang förde in djuppsykologin som undervisningsämne i Sverige. Detta arbete har kommit halvvägs men jag söker ytterligare medel för att kunna avsluta detta projekt. Preliminär titel på arbetet är Den tveeggade själsanalysen. Om den tidiga psykodynamiska psykologins roll som vågmästare mellan religion och sekularism. Exemplet Lydia Wahlström och hennes tid.
______________________________________
Christina Jansson, doktorand, Forskarskolan i historia, Södertörns högskola, samtidshistoria
Jag är doktorand vid forskarskolan i historia och intresserar mig främst för samtids- och modernhistoria med inriktning mot kön/genus, medicin, teknik och politik i bred mening. Teoretiskt försöker jag hitta vägar att beskriva och förstå de komplexa sambanden mellan diskurs, materialitet och praktik. Jag är inspirerad av diskussioner inom det breda tvär- och transdiciplinära fält som kallas Feminist Studies of Technoscience där forskare som vetenskapshistorikern Donna Haraway utvecklat spännade tankar om relationer som de mellan människa och artefakt, kultur och teknik, fakta och fiktion, till exempel med hjälp av Cyborgfiguren. Mitt pågående avhandlingsprojekt behandlar 1970-talets debatt, teknik och praktik inom förlossningsområdet. Jag intresserar mig för hur heterogena aktörer som kvinnorörelsen, barnmorskor, läkare, socialstyrelsen, riksdagen, massmedia och teknovetenskapens artefakter, teknik och rum i konflikt eller samarbete formade uppfattningar om natur, teknik och kroppar. Jag studerar kampen för att vidmakthålla, ifrågasätta eller förändra barnafödandets maktvillkor, teknologi och praktik. Vad blev resultatet, vilka kroppar och praktiker producerades, i vilka intressen?
__________________________________________
Karin Johannisson, professor, idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet
Allmän medicinhistoria med inriktning på sociala perspektiv och patientperspektiv; folkhälsohistoria; de medicinska och biologiska vetenskapernas bilder av kvinnans kropp, biologi och sjukdomar; sjukdomshistoria med inriktning på diagnoser och emotionella tillstånd i gränslanden mellan friskt och sjukt; s.k. kultursjukdomar eller “transient illnesses”; läkarundersökningens och den fysikaliska diagnostikens historia.
Senast utgivna bok: Tecknen: Läkaren och konsten att läsa kroppar (2004)
Bok under arbete: Mimosakaraktären: om melankoli, trötthet och leda.
______________________________________
Per Magnus Johansson, psykoanalytiker, FD, docent i idé- och lärdomshistoria,leg psykolog med specialistkompetens i klinisk psykologi och leg psykoterapeut.
Mitt forskningsintresse är inriktat på psykiatrins, psykoterapins, psykoanalysens och den kliniska psykologins historia och de problemställningar och konflikter som finns mellan dessa discipliner. Forskningsintresset är också inriktat på att förstå hur dess representanter finner en plats i samhället som skrivande och forskande individer. Vidare handlar min forskning om att förstå hur förhållandet mellan teori och praktik ser ut för dessa skrivande kliniker. Forskningsintresset inriktar sig på förståelsen av de idéhistoriska sammanhang som de psykiatriska och psykoterapeutiska idéerna uppkommer i. Forskningsintresset är i huvudsak inriktat på senare hälften av 1800-talet och hela 1900-talet.
______________________________________
Solveig Jülich, FD, ITUF, kultur, samhälle o mediegestalt, Linköpings universitet.
För närvarande arbetar jag med ett projekt som studerar Lennart Nilssons vetenskapsfotografier ur ett utvidgat mediehistoriskt perspektiv. Avhandlingen Skuggor av sanning: Tidig svensk radiologi och visuell kultur (diss., Linköpings universitet, 2002) handlar om introduktionen och receptionen av röntgenbilder kring 1900. Har också författat flera artiklar som speglar intresset för visuell kultur, mediehistoria och analyser av vetenskapligt bildbruk. Bland annat har jag bidragit med ”Medicinen och fotografiets mekaniska objektivitet: Carl Curman och tillkomsten av Karolinska institutets fotografiska ateljé 1861”, Lychnos: Årsbok för idéhistoria 1998, ”Spöklika bevis: Om fotografering av andar och andra osynliga fenomen”, i Visuella spår: Bilder i samhälls- och kulturanalys, red. Anna Sparrman, Ulrika Torell & Eva Åhrén Snickare (Lund: Studentlitteratur, 2002), och ”Vetenskapliga attraktioner och deras publiker: Offentliga förevisningar av röntgenbilder kring sekelskiftet 1900”, i Den mediala vetenskapen, red. Anders Ekström (Nora: Nya Doxa, 2004). Är gästredaktör för temanumret ”Teknomedicin”, Polhem: Årsbok för teknikhistoria 2004.
________________________________________
Lars-Eric Jönsson, FD, etnologiska inst, Lunds universitet
Mina forskningsområden som har medicinhistorisk relevans är i huvudsak knutna till historiska perspektiv på psykiatri och socialtjänst.
Mina psykiatrihistoriska studier är fokuserade på de stora sinnessjukhusen 18501970. Min avhandling (1998) kretsar kring patientens kropp, anstaltens rum, makt samt psykiatrins ordnings- och kunskapsproducerande praktiker.
I studierna av socialtjänstens historia har jag riktat intresset mot svensk efterkrigstid och socialttjänstens syn på och kunskapsproducerande praktiker kring mödrar, inte minst ensamstående, som av olika anledningar har ansetts problematiska.
________________________________________
Henrik Karlsson, doktorand i historia, Humanistiska Institutionen, Örebro universitet
Arbetar med en avhandling där framväxten av en offentlig kronikervård studeras. Det medicinhistoriska intresset är fokuserat på 1900-talets första hälft. Forsknings-områden av speciellt intresse är vårdprofessioner och komplementär medicin.
_________________________________
Lena Lennerhed, docent, idéhistoria, Södertörns högskola
Mitt forskningsområde är sexualitet och reproduktion åren 1850-2000; att ur ett idéhistoriskt perspektiv belysa politisk såväl som vetenskaplig debatt och ut-veckling kring frågor om sexuell reform och frigörelse, preventivmedel, sterilise-ringar, abort, kön och sexualitet, och sexuell läggning/identitet.
_______________________________________
Anna Lundberg, FD, Centrum för befolkningsstudier, Umeå universitet
Min pågående forskning inom det medicinhistoriska fältet handlar om Lex Veneris, den svenska smittskyddslagstiftningen. Jag studerar perioden 1919-1945. Det här arbetet är en fortsättning av avhandlingsarbetet som skildrade könssjukdomarnas historia mellan 1785 och 1903. Få har skrivit om könssjukdomarnas historia i Sverige och vi vet jämförelsevis lite om hur dessa sjukdomar hanterades i vårt samhälle. Jag har undersökt sk Lex Veneris diarier från fem olika län och publicerade årsberättelser från Stockholms stad för att på så vis belysa i vilken omfattning lagen användes av läkarna. Min forskning visar ett utbrett godtycke bland de svenska läkare som praktiserade lagen. Ett tydligt klass och könsperspektiv framkommer också vid en skärrskådning av lagens praktisering, unga kvinnor riskerade att drabbas särskilt illa av lagens möjlighet att efterspana och tvångsvårda de som inte efterföljde läkarnas råd och anmaningar. Detta framkommer särskilt väl i de brev och notiser som bevarats tillsammans med diarierna och anmälningarna i Sundhetsinspektörernas arkiv.
_____________________________________
Susanne Lundin, professor, etnologiska institutionen, Lunds universitet.
Forskningen kretsar kring tema som teknik, biologi och kultur vilket har behandlats i en rad artiklar och böcker. Fem texter i urval: Guldägget. Föräldraskap i biomedicinens tid (Lundin); Bodytime. On the Interaction of Body, Identity, and Society; Arvets kultur. Essäer om genetik och samhälle; Amalgamations. Fusing Technology and Culture, (Lundin,&Åkesson), En nu kropp. Essäer om medicinska visioner och personliga val (Lundin).
__________________________________
Elisabeth Mansén, professor i idéhistoria vid Stockholms universitet
Svensk kurortshistoria samt de fem sinnenas idéhistoria är mina främsta intressen inom medicinhistoria idag. Jag har publicerat Ett paradis på jorden. Om den svenska kurortskulturen 1680–1880 (592 s, Atlantis 2001), en rikt illustrerad översikt över de svenska hälsobrunnarnas historia under tvåhundra år, försedd med en internationell utblick samt några avslutande tematiska studier. Nyligen utkommen är Ronneby brunn under trehundra år (232 s, Byggförlaget 2005) där jag skrivit den inledande historiska översikten ”Brunnsliv och kurortskultur i Ronneby 1705–2005”. Inom sinnesforskningen har jag redigerat volymen Vidgade sinnen (Nya Doxa 2003) tillsammans med Lars Gustaf Andersson där jag bidragit med en artikel om känseln som kunskapskälla, kallad ”Att tänka med tårna”. Jag arbetar nu på en bok om sinnenas idéhistoria.
___________________________________________
Marie C. Nelson, professor i social historia, Linköpings universitet.
Först kan jag rapportera att jag hoppas kunna lämna in en ansökan om stöd
för ett nätverk relativt snart! Vi håller på nu att planera ett möte av vår
lilla grupp. Jag ska meddela Karin när detta är på gång.
Här kommer min information
Avhandlingen (Bitter Bread: The Famine in Norrbotten [Sweden] 1867-1868,
Uppsala 1988) handlade om de demografiska effekterna av nödåren, men
framförallt om samhällets och individernas respons till krisen. Efter
disputationen har forskningen kretsat kring epidemier och hälsopolitik,
Sveriges roll i det internationella samarbetet i hälsofrågor vid 1800-talets
slut och 1900-talets början. Intresset inkluderar nu även handikapphistoria
samt en liten studie om militärläkare.
________________________________
Ingemar Nilsson, professor i idé- och lärdomshistoria, prefekt, inst. för idéhistoria och vetenskapsteori, Göteborgs universitet
Jag har under de senaste 10-15 åren alltmer kommit att inrikta mig mot medicinens problemfält, efter att tidigare mest ha sysslat med psykologi-historiska frågor.
Det som nu intresserar mig mest är historiska perspektiv på läkarnas utbildning och kunskapssyn, samt spänningen mellan medicinens professionella och vetenskapliga aspekter. Dessutom har jag fortfarande inriktning på psykologiska idéer inom psykiatri, psykoterapi och sinnessjukvård.
Sedan 1993 har jag i Göteborg varit ansvarig för en orienteringskurs i medicinens idéhistoria (nu på 10p) som vänt sig såväl till medicinsk fakultet som filosofisk fakultet (lärobok tills. med H.-I. Peterson 1998). Kursen är under omarbetning för att integrera idéhistoriska och vetenskapsteoretiska/nutidshistoriska perspektiv.
__________________________________
Ulrika Nilsson, FD, Centrum för genusstudier, Stockholms universitet
Forskningsområden
Empiriskt har jag ägnat mig åt gynekologins historia, som är tätt förbunden med bukhålekirurgins utveckling. I mitt nya forskningsprojekt (”Radikalkirurgiska innovationer 1860-1960: Aspekter på kön, klass, sexualitet och etnicitet”, VR) ingår även psykiatrihistoria (lobotomier) och socialmedicin (steriliseringar och kastrationer). Dessa områden har nära kopplingar till varandra såväl diskursivt som genom kirurgiska praktiker. Den analytiska ingången är huvudsakligen könsteoretisk och intersektionell. Definitioner av normalitet och avvikelse undersöks i relation till professionalisering och institutionalisering.
_________________________________________
Anna Ohlsson, doktorand vid inst. för litteraturvetenskap och idéhistoria, Stockholms universitet.
Knuten till projektet ”Den dynamiska psykologins reception i Sverige”, som finansieras av Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål.
Forskningssammanfattning:
Ämnet för mitt pågående avhandlingsarbete i idéhistoria är mottagandet av den så kallade antipsykiatrin i den svenska idédebatten. Främst är det den brittiska antipsykiatrin och dess ofrivillige portalfigur, R. D. Laing, som står i centrum för mitt intresse. Hur förhöll man sig i den svenska idédebatten till hans idéer om schizofreni, familjeliv och samhälle? är exempel på frågor jag ställer till källmaterialet, som bland annat utgörs av tidskrifter, tidningar, film, teveprogram och debattböcker. Ämnet relateras till tre mer övergripande kontexter: den internationella psykiatrikritiska debatten, den svenska 1960-tals radikaliseringen samt utvecklingen inom den svenska psykiatrin och den mer reformistiska kritik som riktas mot psykiatrin vid samma tid som antipsykiatrin står i sin zenit. Tidsmässigt rör jag mig mellan 1960- och 1980-talen; tonvikten ligger emellertid på åren kring 1970.
_______________________________________
Robert Ohlsson, leg. psykolog, doktorand, pedagogiska institutionen, Stockholms universitet
Här följer en sammanfattning av mitt forskningsområde, vilket är en beskrivning av mitt avhandlingsarbete som jag påbörjade under 2004. Mitt avhandlingsarbete syftar till att beskriva innebörder av psykisk ohälsa ur ett patientperspektiv, jämte de principer som lekmän tillämpar för gränsdragningar mellan hälsa, ohälsa och sjukdom när det gäller psykiska tillstånd. Genom intervjuer studeras individers föreställningar om egna tidigare och nuvarande psykiska besvär, och deras möte med olika föreställningar om psykisk hälsa och ohälsa, t.ex. i kontakten med hälso- och sjukvården, i olika samtal, genom informationsmaterial och media. Fokus ligger på övergången från att uppfatta problem såsom något normalt till att se dem som ett medicinskt problem när det gäller besvär som kommit att diagnostiseras som Social fobi. Studien är ett försök att belysa delar av den process som leder till etablerandet av föreställningar om en viss typ av psykisk ohälsa hos allmänheten.
Nyckelord: hälsa/sjukdom, lekmannaföreställningar, medikalisering, sociala representationer
______________________________________
Julia Peralta, doktorand i ekonomisk historia, Uppsala universitet
Syftet med avhandlingen är att studera den aktiva arbetsmarknadspolitiken (under 1990-talet och framåt i Uppsala län) i relation till arbetsmarknadens förändrade karaktär och i synnerhet till en allt mer segregerad arbetsmarknad.
Mitt källmaterial visar på att det pågår en medikaliseringsprocess inom vissa delar av den svenska arbetsmarknadspolitiken. Min utgångspunkt är att vårt sätt att definiera ’sociala problem’ också bestämmer ramar eller förhållningssätt utifrån vilka vi löser eller åtgärdar dessa ’problem’. Medikalisering kan därmed anses medföra konsekvenser för hur socialpolitiken eller i det här fallet, arbetsmarknadspolitiken utformas. Med utgångspunkt i denna definition avser jag visa hur arbetsmetoder, verktyg samt bilder av de arbetssökande genomgår en medikaliseringsprocess där vissa grupper av arbetskraften kategoriseras som avvikande.
___________________________________________
Bodil E. B. Persson, FD, historiska inst., Lunds universitet
Jag är både medicinare och historiker. Disputerade 2001 på en avhandling om Sveriges sista pestepidemi 1710–13 med fokus på Skåne och det epidemiologiska spridnings-mönstret på olika nivåer, regionalt, lokalt och inom de enskilda familjerna. I under-sökningen ingick en komparation med andra samtida farsoter – fältsjukan 1709–10, kopporna och mässlingen. Jag studerar nu hur pesten uppfattades inom olika grupper i samhället och hur man utifrån dessa föreställningar försökte bekämpa den. Närmandet är historiskt medicinskt antropologiskt. Därutöver har jag skrivit om hur man utredde självmord i det tidigmoderna samhället. Likaså de förkvävda ihjälliggna barnen (= delvis detsamma som dagens Plötslig oväntad spädbarnsdöd). Jag har också gått framåt i tiden och på lokalplanet studerat andra förekommande farsoter, deras samband med public health och riskkommunikationen i medierna.
_______________________________
Anna Prestjan, FD, forskare, humanistiska inst., Örebro universitet
forskningsområden
Alkoholistvård under perioden 1885-1916.
Kvinnors alkoholism 1885 – 1916
(ofinansierat forskningsprojekt, projektbeskrivning publiceras i Spiritus under hösten) Hittills ofinansierat delprojekt inom ett tvärvetenskapligt samarbete mellan Nordeuropa-Institut, Humboldt-Universität zu Berlin och Örebro universitet, Kulturella gränsdragningsprocesser mellan hälsa och sjukdom i välfärdsstater: Den eftersträvans-värda kroppen (?) – om gränsdragningar, idealbildningar och normalitet i välfärdstatens framväxt – Delstudie 3: Bilder av kroppen – hur kroppens avbildningar kan ge kunskap om samband mellan medicinsk och kulturell idealbildning.
____________________________________________
Roger Qvarsell, professor, inst. för tema, Linköpings universitet
Pågående och planerad forskning inom det medicinhistoriska området
Publikationer 2005
”Att sälja hälsa” samt ”Den sjukes skärv”, Reklam och hälsa. Levnadsideal, skönhet och hälsa i den svenska reklamens historia, red Roger Qvarsell & Ulrika Torell, Stockholm: Carlssons, 2005.
–/Torell, Ulrika, ”Rökandets kultur”, Status. Hjärt- och kungsjukas riksförbunds medlemstidning, 2005:3.
Under utgivning:
”Magnus Huss”, Dictionary of Medical Biography, eds. Helen & William Bynum, London: Greenwood Press, 2005. f.c.
”Maten och vetenskapen. Näringslära, kostvanestudier och socialpolitik i Sverige 1880-1960”, Lychnos 2005. f.c.
Pågående forskning, planerade publikationer läsåret 2005-2006
”Svensk medicinhistoria 1970-2004”, Konferensbidrag, artikel.
”Sjuksängen som livsmiljö”, Uppsats för antologi.
”Sjukvårdens organisation och politik”, Uppsats för antologi.
”Medicinens möte med ett förändrat sjukdomspanorama”, Konferensbidrag, artikel.
”Allergisjukdomarnas kulturhistoria”, Uppsats för antologi.
För övrig forskningsverksamhet se www.tema.liu.se/people/rogerq/
_________________________________________
Christine Ringh, överläkare, psyk. klin., S:t Görans sjukhus, Stockholm
Undertecknad deltog den 22/8-05 inte som idé-historiker men som mycket intresserad representant från medicinen. Jag har läst medicin och har specialistexamen i psykiatri samt arbetar fn som överläkare på S:t Görans psyk klin på en mottagning för människor med bipolär sjukdom (förr: mano-depressiv sjukdom). Har även en fyraårig deltidsutbildning i gestaltterapi.
Den humanvetenskapliga sidan av psykiatrin har intresserat mig från början. Frågor som “hur den psykiatriska vården kan hjälpa den sjuke/lidande/delvis kränkte? utan att samtidigt på sätt och vis kränka honom ytterligare?” har länge brytt mitt sinne. Jag planerar nu en studie kring detta, bemötandet i alla former och dess eventuella betydelse, här på mottagningen och är mkt intresserad av alla tips och uppslag, alternativt samarbete.
____________________________________
Cecilia Riving, PhD-student, Department of History, Lund University
Mitt avhandlingsprojekt har som syfte att analysera uppfattningar och tolkningar av sinnessjukdom i Sverige under 1800-talets andra hälft. Undersökningen utgår från en jämförande analys av psykisk avvikelse som den upplevdes i de sinnessjuka personernas närmiljö och som den framställdes i den medicinska bedömningen på hospitalen. I fokus står mötet mellan den framväxande psykiatrin och det omgivande samhället. Målsättningen är att problematisera relationen mellan medicinska och icke-medicinska tolkningar av psykisk sjukdom och hur dessa samspelade eller stred mot varandra under den avgörande tidsperiod då psykiatrin etablerades och erhöll tolkningsmonopol på sinnessjukdomarnas ursprung, karaktär och behandling.
______________________________________
Inna Sevelius, ST-läkare i psykiatri, Södermalm-Gamla stan psykiatriska jour- och öppenvårdsmottagning, Stockholm
Läkare, arbetat som underläkare inom psykiatrin i 8 år, men vill nu lämna det kliniska arbetet och skulle vilja prova på forskning. Intresserad av medicinsk humaniora och har ju mest kännedom om det psykiatriska och psykologiska fältet. Intresse för relationer, samtal, språk, livsberättelser, existentiella frågeställningar. För övrigt intresserad av kultur i olika former och gjorde bl.a. ett uppehåll i medicinstudierna för studier i litteraturvetenskap under ett år.
_______________________________________
Thomas Söderqvist, professor, Medicinsk Museion, Köpenhamns universitet
Jag arbetar med tre fält. Det ena är den medicinska forskarbiografin som genre, genrens historia och dess relationer till medicinhistorieskrivningen. Det andra är biomedicinens nutidshistoriografi, särskilt frågan om vilka intressen som styr historieskrivningen på detta område. Det tredje fältet är relationen mellan biomedicinens historia och den medicinska museologin.
______________________________________
Jens Widding, doktorand i historia, Uppsala universitet
Mitt avhandlingsprojekt handlar om de lokala hälsovårdsnämndernas verksamhet under perioden 1858 till 1890. Jag jämför två svenska städers lokala nämnder – Uppsala och Örebro.
Min forskning har visat att i samband med “Sundhetsstadgan” 1857 och Hälsovårds-stadgan 1874 börjar städerna förebygga epidemier under “frisktid”. Medlet var satsningar på renhållning och dränering – vilket enligt skolmedicinen och lagstiftarna skulle minska förekomsten av sjukdomsspridande orenlighet.
De lokala nämndernas strategi var att nitiskt inpektera tillståndet på gårdarna och efter hand beordra invånarna till allt fler förbättringar. Nämndens ledamöter var ofta experter inom området och deras roll var både tjänstemannens och den förtroendevalda borgarens. Konflikterna kring hälsovårdsarbetet rörde frågan om vem som skulle betala, hur den tandlösa lagstiftningen skulle tolkas och om dålig renhållning verkligen orsakade sjukdomar. Längre fram expanderade Hälsovårdens verksamhetsfältet att omfatta allt större fält och mer av individens privata sfär. Samtidigt decentraliserades dess befogenheter.
_______________________________________
Sven Widmalm, professor, Tema teknik och social förändring, Linköpings universitet
Forskningsområden
Jag har tidigare studerat astronomins och fysikens sociala och veten-skapliga historia från 1700-talet till 1900-talet. För närvarande forskar jag om den tidiga biokemins formering och utbredning utifrån den svenske fysikaliske kemisten The (Theodor) Svedbergs verksamhet under mellankrigstiden. Jag behandlar bland annat de sociala och tekniska strukturerna som uppstod kring laboratoriemiljöer och teknikorienterad forskning och hur dessa replikerades, hur Svedberg och hans vetenskap behandlades medialt, samt hur de sociala nätverken inom den tidiga biokemin fungerade i relation till vetenskap, industri och politik. Denna forskning är medicinhistoriskt relevant eftersom Svedberg och hans grupp lade grunden för modern proteinforskning och för en apparatorienterad bioteknisk tradition men också för att dessa forskare på olika sätt involverades i projekt med direkt medicinsk anknytning (poliovirus, strålbehandling med mera). Jag arbetar också sedan en tid, tillsammans med forskare i Lund, Linköping och Uppsala, med att skapa förutsättningar för ett större forskningsprogram om relationen vetenskap-politik.
_________________________________________
Katarina Villner, Senior adviser, Vasamuseet / Vasa Museum
Jag forskar om läkekonst med utgångspunkt från regalskeppet Vasa. Jag har tidigare skrivit en bok Blod, kryddor och sot, Läkekonst för 350 år sedan, baserad på min trebetygsuppsats i etnologi vid Stockholms universitet. Där ställde jag frågor som vem var barberaren, vad kunde och gjorde han, hur såg man på sjukdom, vilka sjukdomar förekom på fartygen och hur botades de. Hur var tillståndet ombord på svenska flottans fartyg i södra Östersjön med mera?
Boken kom ut 1986 på Carlssons förlag och är sedan länge utgången. Nu går jag igenom relevant forskning som gjorts sedan 1980-talet och kommer att problematisera, utvidga min tidigare forskning och sätta den i ett internationellt perspektiv. Det finns mycket mer konkret kunskap idag när utrustning och innehåll i burkar etc för Mary Rose (förlist 1545) och för Kronan (1676) samt naturligtvis om Vasa (särskilt skeletten, som nu är ordentligt undersökta av osteologen Ebba During). Mitt mål är en förbättrad, fylligare och mer intressant bok om ämnet på svenska samt även engelska.
__________________________________________
Eva Åhrén Snickare, FD, Nobelmuseet
Pågående forskning
Mitt forskningsområde rör för närvarande de anatomiska vetenskaperna (inkluderande patologi, fysisk antropologi, histologi m.m.) under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Mer specifikt ägnar jag mig åt en studie av modeller, preparat, planscher, teckningar, fotografier etc. i anatomiska (musei)samlingar. Föremålen producerades och användes som utställnings- och undervisningsobjekt, eller tillkom under en forskningsprocess. De är därför tacksamma forskningsobjekt idag och kan bidra till en förståelse av föränderliga ideal av såväl vetenskaplig som allmänkulturell art. Frågor om kön, klass och ras/etnicitet är centrala för studien, liksom frågor om visualitet, seende, medier, kommunikation och publik. Studien behandlar i första hand svenska institutioner, men sätter in dessa i ett internationellt sammanhang. De vetenskapliga representationerna kommer också att sättas i samband med företeelser såsom vaxkabinett och populärmedicin.
________________________________
Lynn Åkesson, professor, etnologiska institutionen, Lunds universitet
Ritualer och kulturell nedbrytning
Forskningsprojekt Ritualernas marknad – en etnologisk studie av livscykelrit och upplevelseindustri, finansieras av Vetenskapsrådet och pågår 2003 – 2005. Här relateras det ökande intresset för livscykelns ritualer till en expanderande ekonomisk nisch där entreprenörer och företag med anknytning till den så kallade upplevelseindustrin erbjuder både tjänster och rekvisita.
Ett annat forskningsprojekt kallas Sopornas universum. En etnologisk studie av kulturell nedbrytning och finansieras av Riksbankens Jubileumsfond 2005 – 2006. Här är avsikten att lägga grunden till ett tvärvetenskapligt samarbete gällande frågor om avfallshantering, kultur och moral.
___________________________________
Lisa Öberg, docent i historia, prefekt för inst. Medier, konst och filosofi, Södertörns högskola:
Jag har forskat om förlossningsvårdens historia, läkareden i Sverige, luktsinnets använding i vetenskapen samt sjuksköterskedräktens historia. Jag är intresserad av professionshistoria allmänt. Min nuvarande forskning handlar om orsaker till ned-gången i spädbarnsdölighet i urbana miljöer.
____________________________________
