Skip to main content
Autobiographyin Swedish

Mitt första intryck av dansk antisemitism

By February 6, 2021May 4th, 2021No Comments

När jag flyttade till Danmark 1974 blev jag omedelbart chockerad över hur vanlig antisemitismen var i huvudstadsregionen

Såväl mina kolleger och studerande på Roskilde universitetscenter som mina grannar i Köpenhamsförorten skämtade ofta om judar. De berättade judehistorier, lustiga historier om hur enfaldiga judar var, särskilt judar från Mols — var det nu låg, det lät som en stad i Israel?

Jag var milt sagt rätt illa berörd. Hur kunde de? Danmark hade ju varit ockuperat av nazisterna. De borde veta bättre.

Efter en tid gick det upp för mig att de inte menade judar, utan att historierna handlade om folk som bor eller härstammar från den stora halvö som sticker upp från kontinenten. Folk från Jylland kallas ‘jyder’ på danska, vilket jag alltså hörde som ‘judar’. Och adjektivet ‘jysk’ hørte jag som ‘judisk’.

Det svenska ordet ‘jude’ motsvaras av det danska ‘jøde’.

First published on Facebook 6 February 2021, this post gave rise to a numnber of comments:

David Featherston: So, it was anti-peninsulism. From islanders. Makes it all perfectly acceptable. Unless the islanders came from Bornholm … “Those PENINSULARIANS! Evil, stupid, crude vulgarians to the core, that’s what I say!” But is geography-ism preferable to racism?

Thomas Söderqvist: You mean the islanders were peninsulists, don’t you? Anyway, I guess sometimes racism overlaps (pen)insulism, like racism against the japanese or against native greenlanders.

David Featherston: Sjællanders were (are) the islanders and the anit-peninsularians. But when very young my father told me that Marxism was being able to enjoy Horse Feathers, Duck Soup, A Night at the Opera, etc., so my perspectives on -isms in general are quite skewed.

Thomas Söderqvist: I thought people living on a peninsula were ‘peninsularians’ and that ‘peninsulism’ was hatred against ‘peninsularians’ and that ‘anti-peninsulism’ then was struggle against bloody ‘peninsulism’ … But you’re problably right.

Christian Bernhard Hagen: Ah. Nu forstår jeg bedre, hvor Blüdnikows anklager om antisemitisme mod den tids venstrefløj kommer fra!

Hanne Rosenstand Lou:VI kalder dem molbohistorier.

Thomas Söderqvist: Jeg lærte snart bedre, Hanne Rosenstand Lou. Men aller først troede jeg at molboerne kom fra en by som hed Mols, som jag i min fantasi placerede et sted i Israel/Palestina.

Jens Damsholt: Thomas Söderqvist Det er jo en nærliggende misforståelse for en svensker, når vi danskere oven i købet aldeles misvisende kalder nogle lave bakker for Mols’ Bjerge.

Ken Caneva: Interesting!

Thomas Söderqvist: Ken, the mistake doesn’t really make sense in writing. You have to be a Swede struggling with the amorphous pronunciation of Danish diphtongs to understand why a Swede easily would interpret the spoken noun ‘jyde’ (person from Jutland) as ‘jude’ (Jew) and the spoken adjective ‘jysk’ (jutlandish) as ‘judisk’ (jewish).

Vera Wilhelmsen: Det låter så för mig också… Tyvärr är det en del riktig anti-semitisme också, särskilt i Köpenhamn.

Thomas Söderqvist: Det är helt riktigt, Vera, men det läste jag mig till först långt senare – gör det det fortfarande?

Vera Wilhelmsen: Ibland, får tänka till en sekund

Thomas Söderqvist: Precis, så har jag det fortfarande -jag drog mig faktiskt 1974-episoden till minnes när jag hörde ett program i radion i förmiddags om hur f.d. ministern Inger Støjberg har bägge benen solitt placerade i “den jyske muld” – vilket jag då omedelbart hör som “den judiska mullan”, vilken under en split-second ger total religionspolitisk dissonans-effekt, innan jag tar mig samman och tolkar det som ‘den jylländska myllan’.

Jan Krag Jacobsen: Det var vist godt, at du ikke skulle undervise i geografi.

Thomas Söderqvist: Nu var Mols ikke basisstof på geografiuddannelsen, vel?

Inge-Bert Täljedal: Ha! Det påminner mig om när jag sommaren 1957 som 15-åring besökte Köpenhamn ett par dagar på väg till USA:s stora militärbas i Wiesbaden för vidare befordran med US Air Force till USA. Under uppehållet i Köpenhamn fick jag intrycket att det bodde oväntat många muslimer i Danmark. Påfallande ofta hörde jag nämligen folk tala om moskéer. Jag fick fundera en hel del på det där, innan jag insåg vad “kanske” heter på danska.

Thomas Söderqvist: Den var kul! Men varför skulle du med USAF till USA som 15-åring?

Inge-Bert Täljedal: Thomas Söderqvist Jag var en av tre killar som tillsammans med en vuxen ledare skulle representera Svenska scoutunionen, inbjudna av amerikanska scoutförbundet. Det var en fantastisk resa som det för alldeles för långt att berätta om här. Vi besökte åtskilliga städer och sevärdheter, intervjuades i press och lokalradio och på Rotarymöten om Sverige, hajkade i Klippiga bergen, såg vilda buffelhjordar, upplevde den starka spänningen mellan syd- och nord etcetera. I efterhand, som vuxen, misstänker jag att CIA hade sin hand med i spelet. Det märkte vi i så fall ingenting av, och för mig var det förstås en lärorik och spännande resa. Det var också USAF som transporterade oss från Andrew Airbase utanför Washington (där vi gästat var sitt privata hem i en vecka) till en liten gräsbevuxen flygplats i utanför Santa Fe i New Mexico, i ett trupptransportplan med fasta sidobänkar och en tunna i ett hörn i stället för toalett. När vi fick på oss fallskärmarna inför avfärden och instruerades i rätt sätt att agera vid ev. uthopp, frågade jag officeren vad man skulle göra om inte skärmen vecklade ut sig. – Oh, sa han, då kan du komma tillbaka till mig så får du en ny!

Thomas Söderqvist: Det låter om en mycket lärorik resa. Jag var ju med i Fältbiologerna, vi var mycket mer anarkistiska och individualistiska och såg snett på scouter.

Inge-Bert Täljedal: Thomas Söderqvist Lyckligtvis träffade jag inga elaka fältbiologer. Jag tror inte att de fanns i Södertälje i min barndom. Däremot fanns det gott om scouter. Vi brydde oss naturligtvis inte om det historiska paramilitära ursprunget.

Hanne Rosenstand Lou: Det der med at misforstå dansk og svensk er ikke så usædvanlig. Jeg havde en dansk ven som fejrede sin fødselsdag med nogle af vennerne på en svensk restaurant . De blev meget glade og fik sig en del drinks , da et skilt i restauranten skrev grattis. De blev noget forbløffede da de blev præsenteret for en efterfølgende regning. De vidste ikke det på svensk betyder tillykke! Min mand som har boet i Helsingborg som barn taler svensk. Når han er sammen med svenskere, synes de han taler så tydeligt dansk , når han udtrykker sig på svensk. Det morer mig en del.

Thomas Söderqvist

Author Thomas Söderqvist

More posts by Thomas Söderqvist

Leave a Reply