Skip to main content
Autobiographyin Swedish

Drömmen om den blåa dörren

By January 26, 2021February 7th, 2021No Comments

Jag drömde i natt att jag försökte måla en dörr. Jag ville att den skulle vara blå. Men jag kunde inte. Den blev inte som jag ville ha den.

Jag gav upp och gick nerför gatan. Så fick jag se en man som stod och målade en dörr blå. En gammal sliten dörr. Den blev så vacker när han målade den.

– “Åh, jag önskar att jag kunde måla min dörr lika vackert som du kan”, utbrast jag.

– “Kom”, sade han och lade sin arm om min axel, “kom så går vi och målar din dörr blå”.

Och så gick vi.

Publicerad på Facebook 26 januari 2021 – och gav upphov till flera goda kommentarer:

Anne Charlotte Carlslund: Tak!

Thomas Söderqvist: Samlar du på färgdrömmar 🙂

Anne Charlotte Carlslund: Jeg har mareridt om verdener, der kun har en farve. Din tekst er fantastisk. I like.

Thomas Söderqvist: Tack, jag blir helt förlägen, det är ju bara en dröm. Fortæl mere om dine mareridt om verdener med én farve …

Anne Charlotte Carlslund: Er du sikker på det? 🤩 De er skræmmende….!

Thomas Söderqvist: Ja …?

Anne Charlotte Carlslund: Suspense…. Jeg fortæller en lille bid mere på mandag.

Thomas Söderqvist: Meget gerne …

Anne Charlotte Carlslund: Okay. Mareridt nr. 1. Min hvide hjerne males sort i takt med at jeg selv forsøger at gribe den pensel, der males med. Mareridt nr. 2. Jeg tvinges til at vandre barfodet med af en nymalet trappe i alverdens strålende farver. For hvert trin pløres malingen og bliver mindre og mindre klar. På trappens sidste trin er mine fødder ødelagte og dækket af grå maling.

Anne Charlotte Carlslund: Og der er flere gysere i vente…

Thomas Söderqvist: Trappedrømmen er meget smuk og meget uhyggelig. Jeg kan se farverne foran mig, se hvordan de bliver mudret sammen.

Anne Charlotte Carlslund: Thomas Söderqvist Tak. Men det var jo bare en drøm 😉

Thomas Söderqvist: Jag ska tillägga att jag hade en känsla av stor tillförsikt när vi gick. Jag kände att jag kunde lita på honom, att jag var trygg i hans sällskap.

Carolina Saf: Det kändes som en sådan dröm – trygghet och tillförsikt. Ett slags meddelande om att antingen är det du själv (din förmåga) som talar om för dig att du redan egentligen, eller att du vet att du kan få hjälp.

Thomas Söderqvist: Ja, det finns flera möjligheter. Men känslan i den är mest att jag låter en annan person — en som är mycket kunnigare än jag — hjälpa mig. Att jag accepterar vägledning utan att envetet alltid försöka göra allting själv. Ty jag har alltid menat att jag ska klara allting själv, och har inte litat på att någon ville hjälpa mig för min egen skull och inte för att få kontroll över min utveckling. Ja, så är det. Därför är drömmen om den blå dörren så viktig för mig, tror jag.

Carolina Saf: Det är ett viktigt budskap.

Thomas Söderqvist: Det är fullständigt revolutionerande för min självförståelse.

Anne Charlotte Carlslund: Du drømmer. Jeg har mareridt! 😁

Thomas Söderqvist: Jag har haft mareridt også, senast den här: https://www.facebook.com/thomas.soderqvist.90/posts/10160430832724325

Anne Charlotte Carlslund: Thomas Söderqvist Slemt. Jeg har lagt mærke til at mine drømme er kompenserende. Når jeg i reelt levet liv trives, så får jeg mareridt, og når jeg har smertefulde sorger og bekymringer, ja så er mine drømme paradisisk dejlige. Det er så sært, men på en måde afbalancerende. 🌹🤗🍀

Thomas Söderqvist: Interessant – jeg husker så sjældent mine drømmer så jeg ved ikke om der er nogen korrelation mellem dem og min vågne sjæletilstand.

Anne Charlotte Carlslund: Anna Bring, interessant. Jeg har stor sympati for anderledes tænkende, kunstnere og kreative. Jeg har dog ikke selv en diagnose. Men hvis du kan finde en diagnose til mig, så er det helt fint med mig! 😄

Anna Bring: Anne Charlotte Carlslund, jag tycker också att din dröm med trappan som blir grå, blir en färgsörja, när du vandrar nedför den, är en väldigt speciell och stark mardröm. En vacker mardröm. Den skulle kunna vara del av en Tarkovskij-film.

Anne Charlotte Carlslund: Anna Bring 😘

Anne Charlotte Carlslund: Anna Bring Den bliver en del af en af mine digtsamlinger. Jeg er forlægger og forfatter. Nu god nat til jer.😊

Kristina Törnblom: Thomas Söderqvist Menar du på allvar att du inte vet om det finns nån korrelation mellan dina drömmar och ditt vakna själstillstånd? Drömmar som kan ge sån kreativ belysning av sånt man tampas med! Ibland det dagsfärska, omedelbara: ”Jag försöker och försöker få till det med……” Ibland nått som mer handlar om ens livssituation eller nått existensiellt. – ”Du är ansvarig utgivare för dina drömmar.” – Lek med dina associationer på drömmen som helhet och med beståndsdelarna. Vad är det för dörr du försöker ge färg åt? ”Jag är den gamla dörren som…..” ”Jag är mannen som lägger armen om axeln….” För mig har drömmar varit en nyckel till självrespekt och ibland gett ett fantastiskt skutt i problemlösning.

Thomas Söderqvist: Anna Bring: Det ser ut som om du har tagit bort den kommentar som Anne Charlotte Carlslund svarar på ovan (“Interessant. Jeg har stor sympati …”). Nu blir jag nyfiken, vad skrev du?

Thomas Söderqvist: Anna och Anne: Jag fick också omedelbart en (okänd) film i tankarna när fötterna gick nerför regnbågstrappan och förvandlade den till en grå sörja. Här finns ämne till en helt fantastisk kortfilm.

Thomas Söderqvist: Kristina, ja, på allvar, faktiskt, ty: 1) Jag drömmer i och för sig oerhört mycket, mer än någonsin, men som sagt minns jag tyvärr mycket få av dessa drömmar efter uppvaknandet; den mardrömsfilm om mina två yngsta som jag länkar till överst i den här undertråden är faktiskt en av de få längre och tydliga drömmar i mitt liv jag kan minnas. 2) Det jag menade med att jag inte vet huruvida det finns någon korrelation mellem drömmarna och mitt vakna själstillstånd var en kommentar till Anne Charlotte Carlslunds erfarenhet om att hennes drömmar är kompenserande och avbalanserande, dvs att hon drömmer mardrömmar när hon trivs i det vakna livet och har paradisdrömmar när hon haft sorger och bekymmer i vaket tillstånd; jag minns helt enkelt för få av mina drömmar för att kunna avgöra om det finns någon korrelation mellan drömmarna och händelser i det vakna livet. 3) Men visst reflekterar jag över drömmarna, och inkorporerar dem gärna i mina vakna, eller hellre halvsovande, själstillstånd, som tex den starka dröm jag hade för många år sedan när jag slog ihjäl min mor med ett baseballbat och sedan högg henne i småstycken med en machete 🙂

Anna Bring: Thomas & Anne Charlotte Carlsund: Det stämmer. Jag blev nervös. Fegt. I natten rann tankarna till, och jag bidde nervös retroaktivt. Återkommer! 🙂

Thomas Söderqvist: Jag kan se att jag har mottagit Anna Brings två strukna kommentar som email, och återger dem här (med hennes tillstånd) därför att jag tycker de är mycket relevanta för diskussionen: Ja, det där har jag hört/läst om… att nattliga drömmar ofta är balanserande, att de uppväger svängningarna i dagarnas erfarenheter. Undras om det är så att drömmekanismen hos dem med bipolär sjukdom är rubbad, då? Fint att höra om båda era drömliv, de balanserar ju varandra på ett speciellt sätt. … nu tänker jag i förlängningen, att din dörrdröm, Thomas, kanske visar att det är välgörande att du klarar att lägga ut dina erfarenheter så bart/skyddslöst inför oss, här på Fb. Att det är läkande och helande för dig med många av kommentarerna och mycket av gensvaret du får. Underbart, du har uppfunnit en genial form av andlig mognadsprocess. Ville inte använda det slitna begreppet “terapi”.

Lena Kjersén Edman: ETT DRÖMSPEL av August Strindberg. Pjäsernas pjäs. Drömmarnas dröm. Färgernas färg. Apropå den blåa färgen. DEN blåa färgen …

Thomas Söderqvist: Lena, jag gräver fram Ett drömspel ur den dammiga hyllan. I Samlade skrifter 1916, band 36. Med morfars ex libris i … Vackra band för övrigt. Morfar lärde mig att tycka om bokband. Han och min mor försökte själva binda några av deras häftade böcker; jag minns hur de stod i köket och band böcker på kvällarna, minns doften av limmet.

Gerd Korsbæk: så poetisk en drøm

Thomas Söderqvist: Jag blev så lugn och god i sinnet av den 🙂

Gerd Korsbæk: Thomas Söderqvist Det kan jeg godt forstå – det ville jeg også blive

Thomas Söderqvist: Lena Kjersén Edman: >> Författaren har i detta drömspel … sökt härma drömmens osammanhängande men skenbart logiska form. Allt kan ske, allt är möjligt och sannolikt. Tid och rum existera icke; på en obetydlig verklighetsbakgrund spinner inbillningen ut och väver nya mönster: en blandning av minnen, upplevelser, fria påhitt, orimligheter och improvisationer. Personerna klyvas, fördubblas, dunsta av, förtätas, flyta ut, samlas. Men ett medvetande står över alla, det är drömmarens; för det finns inga hemligheter, ingen konsekvens, inga skrupler, ingen lag. Han dömer ikke, frisäger icke, endast relaterar; och såsom drömmen mest är smärtsam, mindre ofta glättig, går en ton av vemod, och medlidande med allt levande genom den vinglande berättelsen<< (Ur författarens inledande ‘Erinran’).

 

Thomas Söderqvist

Author Thomas Söderqvist

More posts by Thomas Söderqvist

Leave a Reply